Sida:Svenska Akademiens handlingar 1786 1.djvu/257

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
— 241 —

svara, aldrig till den grad att de icke kunna förenas, om ej hos dem, som hafva nog stor inbillning om sig sjelfva att sätta sitt eget enskilta tycke framför det allmänna vettet, eller sitt eget omdöme framför andras känslor. Hos olika folkslag kunna finnas olikheter i smak, men alla upplysta Nationer sammanstämma i det hufvudsakliga. En enskilt, hvilken blott tagit sitt eget lynne till grund, har kunnat ledsna vid Virgilius, en annan finna Ovidius för lekande; en har kunnat fördömma Boileau lör det han är kall, en annan Quinault för det han är vek; men mängden af rätta kännare har läst och skall alltid läsa, har beundrat och skall alltid beundra både Eneiden och Metamorphoserna, både Boileuaus Skrifter och Quinaults Operor. Det har händt, att Författare af elak smak en tid haft läsare, ja äfven förtjusta beundrare, till ett ej ringa antal, men efterverlden har dömt deras arbeten till en beständig glömska, och deras namn äro blott kända genom deras granskares segrande åtlöje. Tillåten mig, mine Herrar, att härvid göra en anmärkning, den tiden likväl icke medgifver att i sin vidd framställa. Vitterhetens historia visar att den rå smak, som föregått de vackra tidehvarfven, alltid blifvit af den goda öfverväldigad, men då den goda smaken varat någon tid, har en förskämd börjat smyga sig fram, hvilken småningom tilltagit och slutligen blifvit rådande. Vår vitterhet är ännu icke bringad till den höjd, hvarifrån, enligt alla

Sv. Akad. Handl. 1786.16