Sida:Svenska Akademiens handlingar 1786 1.djvu/298

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 282 —

Direktören yttrade sig:

Sådan är den Skrift, som Akademien ansett förtjent af högsta Priset för Vältaligheten: en dom som allmänhetens bifall vid dess åhörande bekräftat. Den smickrande tillfredsställelse, att hafva framkallat ett äreminne, värdigt den hjelten, hvars namn deraf upphöjes, hade blifvit fullkomlig, om Akademien tillika fått det nöjet, att känna dess författare, och honom i dag närvarande tillställa sin belöning. Men som han förtegat sitt namn, och oaktadt skedd anmodan ej velat det uppgifva, så förblifver emedlertid, och till dess han sig upptäcker, Priset honom förvaradt i Sekreterarens hand.

Bland de öfriga Täflingsskrifter öfver samma ämne, har Akademien funnit skäl, att tilldömma N:o 3 det mindre Priset eller Accessit. Dess författare är Cantzlisten i Kongl. Cantzli-Collegii Expedition, Samuel Niclas Casström, hvilken för det närvarande icke är i staden vistande, men vid sin återkomst kan hos Akademiens Sekreterare afhämta belöningen.

Direktören gaf härpå tillkänna, att trenne skrifter under namn af Ode inkommit, öfver det i Skaldekonsten uppgifna ämne. Det stora Priset hade blifvit tilldömdt den ibland dem, som af honom nu upplästes.