Sida:Svenska Akademiens handlingar 1786 1.djvu/305

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
— 289 —

Och dina planers vidd, och dristiga beslut:
Din anda följde dem, och styrde deras dater:
Här, voro frälsta folk, der, öfvervundna stater
De värf de förde ut.

När himlen vill en verld till makt och sällhet föra,
Hvad blott en enda man med mod och dygd kan göra!
Du bort odödlig bli, att dina storverk se:
Som ryktet af ditt namn de jemt med tiden vandra,
Som oceanens svall de födas af hvarandra,
Och sprida sig som de.

Men J, som hjeltars lof, och krigens brak fördömmen,
Förstån den mensklighet, hvarför J ädelt ömmen:
Förutan svärdets bruk, som ger despoten lag,
Det döfva tyranni‘t sig öfver jorden sträckte,
Och krossade i lugn ett fegsinnt menskoslägte
Med oafvärjda slag.

Nej, ärefulla konst! nej, du ej brottsligt mördar:
Ur dina brända fält och stålbeväxta skördar
Sig resa frid och rätt, och lugn och allmänt väl.
Så från Deukalions hand de stenar fordom sändes,
Som, vexlande natur, i menskoväsen vändes,
Och andades en själ.

Hvad styrka, Prins, hvad konst i dina krig sig para!
Mer mördande än förr de menskoblodet spara,

Sv. Akad. Handl. 1786.19