Sida:Svenska Akademiens handlingar 1786 1.djvu/6

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

Eders Kongl. Maj:ts Högstsaliga Herr Fader. Den förvarar äfven ett lika dyrbart, men till sin beskaffenhet ännu mera sällsynt vedermäle af denna stora och odödliga Konungs kärlek för vittra yrken. Då Högbemälte Herre sjelf täflade om det pris Han stiftat, lemnade Han åt häfderna ett efterdöme, som de förut icke kunnat framvisa. I Äreminnet öfver Torstenson, gaf Han ett nytt bevis af sitt snille, af sin vidsträckta omfattning, af sin känsla och varma för Fäderneslandet, för äran, för allt hvad i menskligheten är stort och ädelt. Okänd täflade Han, och okänd vann Han segern. Då Han sedermera täcktes gifva Sig tillkänna, och nedlät Sig att af Akademien emottaga belöningen, upphöjde Han på en gång inom Sveriges gränsor både krigets och snillets lagrar. Torstenson, berömd af sin stora Konungs stora Efterträdare, borde med förökad kraft ur sin grift tala till Svenska män, och uppmana dem att träda i sina fotspår; och de, som i en framtid