detsamma med tillsatser, som man länt af främmande språk, hvarigenom det Svenska blifvit efter hand nog urartadt.
Hans Kongl. Maj:t, alltid öm om sitt Rikes heder, och i nåder sorgfällig att befordra allt hvad som kan öka Svenska mäns kärlek och högaktning för deras fädernesland, har det icke undfallit, att Svenska språkets bibehållande vid dess rätta art och renhet rör på något sätt Svenska Folkets värdighet, samt att, då språket genom odling vinner en lika höjd i både manlighet och behag, som det mest uppbrukade språk, skulle Svenske män, äfven af språket, kunna anse sig berättigade, att gifva sitt fädernesland det företräde, hvartill mångfaldiga andra skäl dem föranlåta.
Genom inrättningen af denna Svenska Akademi har Hans Kongl. Maj:t i nåder trott sig kunna erhålla den säkraste fullbordan af Dess lofvärda bemödande om Svenska Språkets odling och stadga. Hans Kongl. Maj:ts val af de Herrar och Män, som till Ledamöter af denna Akademi blifvit förordnade, och hvilka allmänheten redan förut till denna förrättning godkänt, kan ock förvissa Hans Kongl. Maj:t om ett värdigt uppfyllande af Dess höga afsigt.
Den äran, att såsom Ledamot infinna mig i detta Samfund, mine Herrar, är en verkan af Hans Kongl. Maj:ts nådiga tanke om någon skicklighet, som jag önskade mig innehafva, men likväl nödgas bekänna, att jag icke äger.
