Sida:Svenska Akademiens handlingar 1786 1.djvu/94

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
— 78 —

sinnesrörelser. Att fullkomligen utreda detta ämne, att visa dess sammanhang med sjelfva Lagstiftningskonsten, skulle fordra en afhandling, lika så mycket öfver min förmåga, som vid närvarande tillfälle otjenlig.

Edra arbeten, hvad man af Eder hört och hvad man i alla tider skall läsa, frikallar mig att nämna den säkerhet, de framsteg, Smak, Skaldekonst och Vältalighet genom eder förenade åtgärd böra vinna. Icke heller behöfver jag säga hvad framtiden kan lofva sig af de Snillen Konungen genom belöningar kallar att träda i edra fotspår. I de gamla stater hafva dylika medel frambragt mästerstycken, som ännu läsas med beundran. På deras verkan i våra tider kan, ibland flera, ett bevis vara tillräckligt. Det var en sådan täflan, som först lärde Geneves eldige, känslofulle och vältalige medborgare, att känna sin egen styrka, och det välde han en gång skulle äga öfver sina samtidas hjertan, omdöme och tankesätt.

Men i hvad land bör väl Vältaligheten, konsten att öfvertyga, att väcka en varm kärlek för sanning, dygd, ära och fädernesland, vara mera hedrad och hinna större fullkomlighet, än hos oss, som äro vane att, på våra Riksmöten, från thronen höra de mest intagande prof af en sann och manlig vältalighet. Och hvarest böra väl Vältaligheten och Skaldekonsten snarare sammanstämma för att upphöja hjeltars lof, än hos det folk, som utmärkt sig