ANDRA AFDELNINGEN.
II. STYCKET.
Försök till Reglor, grundade på
Stafbyggnads-arten.
Den allmänna frågan om Consonanternas fördubbling eller ej fördubbling delar sig i följande sex punkter eller mindre frågor.
Är det nödigt att fördubbla Consonanten:
a) i korta slutstafvelser af dubbelt ljud, sådana som ätit, brutit, ändteligen, lagom, pennor, lagar, m. fl.?
b) i monosyllaber och långa stafvelser af dubbelt ändelse-ljud, der samma consonant slutar ordet, till ex. lott, hatt, sett, stått, knorr, hopp, stock, förstått, befann, m. fl.?
c) i sammansättningar af tvenne ord, sådana som natt-vak, hatt-foder, upp-lysa, m. fl.?
d) emellan två vokaler i verber eller andra ord, när ljudet är dubbelt, till ex. sätta, finna, käppar, bössor, m. fl.?
e) i sammansättningar med nominala eller verbala slutändelser, t. ex. käbbla, grubbla, fördubbling, sluttning, af käbbel, grubbel, dubbel, slutta, o. s. v.?
f) i ord, der det dubbla ljudet antingen följes af en annan consonant inom
