Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 1.djvu/235

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
133
Tredje Afdelningen.

genom detta kännemärke, kallas dess mekaniska längd eller korthet efter stafbyggnaden.

Tredje Satsen.

1:o Att af de dubbla tecknen för ljuden å och ä, hafva tecknen å och ä ett slags naturlig motsvarighet till dessa vokalljuds längre uthållning (til ex. ståt, själ); o och e deremot till deras kortare uthållning (t. ex. lott, sjelf); och böra derefter brukas i skrifningen.

2:o Att af de dubbla ljuden som tillhöra tecknen e och o, hafva ljuden e och omega en naturlig motsvarighet till dessa vokal-teckens mekaniska längd i stafbyggnaden, (t. ex. mes, ros,) ä och omikron deremot till deras mekaniska korthet (till ex. mest, rost), och böra derefter höras i läsningen.

Fjerde Satsen.

Att språkets närvarande skick och det allmänna bruket till det mesta öfverensstämma med dessa allmänna grundsatser, hvilka således kunna anses såsom gällande, äfven genom det närvarande språkbruket, utom då fråga är om det korta tecknet för ljudet ä.




Man skall ej undra på denna omsägning af det förut sagda: ty man kan vid alla undersökningar af denna beskaffenhet icke samla i nog