uttalet af Fig. o, såsom omega sid. 140) alltid deremot förändrar sitt ljud till omikron, der vokalen är kort efter stafbyggnaden, utom vid pass 30 ord; (se undantagen vid uttalet af fig. O, såsom omikron sid. 137).
Sådana äro reglorna i deras allmännaste, kortaste sammmandrag. Hvad för öfrigt ljudvexlingen af o (omega) och o (omikron) särskilt angår, så består den vanligaste svårigheten i att, vid läsningen, åtskilja dem i ord af för öfrigt alldeles lika stafning eller slutändelser, t. ex. i
| Hof (måtta) och | Hof (Konungahof). |
| lof (omgång) | lof (tillåtelse) lof (beröm). |
| bom, dom, gom, | kom, som, om. |
| fromma, | komma. |
| tomt, (af tom) | tomt, (jordgrund). |
| kort, (kortspel) | kort, (stackig) |
| bort, (af böra) | bort, (undan). |
Vanan gör väl, att man sällan eller aldrig felar i läsningen; men regeln måste också både vetas, och vara för minnet alltid med klarhet närvarande.
Således, som förvillelsen verkeligen är störst och allmännast i de nyssnämda fall, det vill säga: vid ändelferna of, om, omt och ort, så påminnes till öfverflöd ännu sluteligen, att när man undantager,
1:o tio ord på of, neml. hof, (Konungahof)
