Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 1.djvu/342

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

240

deras nuvarande fransyska uttal, teckna i stafningen alla de förstnämda med ang, ong, äng, och alla de sednare med y, ville tilläfventyrs synas vågsamt, och för långt afvikande från ögats ännu rådande vana. Likväl ligger det största hindret derföre dock ej i detta skäl. Det ligger i den mängd ord af samma stafvelse-ljud, som i kraft af att hafva varit länge och allmänt brukade, alldeles afvikit ifrån det fransyska uttalet, och antagit ett fullkomligen svenskt. Sådana äro till exempel galant, kontant, emfas, entusiasm, baron, dragon, portion, reson, bataljon, konfusion, legion, million, patron, kanton, pardon, fason, satin, latin, fin, vin, jakobin, gredelin, kusin, natur, figur, kreatur, ruptur, karrikatur, asur, korrektur, litteratur, statur, kultur, sublim, posthum, supponera, konsumera, produktion, allusion, illumination, med många flera, som en hvar lätteligen tillägger. Då man deraf tydligen ser den förändring till svenskt uttal, som så många af dessa främmande stafvelse-ljud, genom ett allmännare bruk, redan undergått, och då det kan förmodas, att äfven de öfriga af detta slag torde med tiden närma sig till samma inhemska uttal, (hvilket vore för språket utan tvifvel det förmånligaste), anser Akademien sig icke tillåtit, att genom bokstafvering efter deras ännu vanliga fransyska språkljud, fastställa för alltid det främmande uttalet deraf. Hon

föreställer