Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/148

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


— 144 — Kejsaren I som hade ålagt honom att vSga detta fältslag sedan han i en dröm tyckt sig af sjelfva himla-drottningen (Sl försäkran om seger,' härledde nu dep olyckliga utgfingen af hennes harm öfver de i Österrike Snnu befintliga prote- staiiter; och för att blidka henne, päböd han emot dem de gryiumaste förföljelser. Emedlertid kunde derigenom ej nflgot hinder läggas för de segran- de Syenskarna, som snart hotade sjelfva hans huf- Tudstad* Wittenberg stod redan i ant&gande och intog Iglau, Flera andra orter på vägen til Wien föllo ji Svenska händer; och Kejserliga familjen gjorde sig färdig til flykt. Men olyckligtvis gaf det länga uppehållet vid belägringen af Briinn åt C^terri?- karae tid , at samla sina ännu öfriga stridskrafter^ Dertill kom att den Siebenburgiske Försten Ra^ goczy, som akuUe handla i förening med Tor^ Stenson , icke uppfyllde sina förbindelser. Endast pesten meddelade, haa åt de' honom till mötes, under Douglas' beföl, sända troppar; och slöt se" dan en ensidig fred med Kejsaren. JSmedlertid var redan vid bryggan till Wien ett ftste af Svenskarna intaget. Wittenberg hade ögat derpåy och då han sporde att det anfölls af de Kejserliga, skyndade han dit med et starkt ryt- teri, men kom olyckligtvis för sent. Fästet var redan uppgifvit genom förräderi af besättningen , aom bestod af nyvärfda krigsfångar ur Kejserliga hären, ehuru Torstenson uttryckligen befallt, att endast