Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/153

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
— 149 —

emot denna utnämning, så var det icke för att hindra hans upphöjelse, hvilken han önskade skulle ske genom hans förmälning med Drottningen, utan af fruktan för den söndring, som kunde uppstå, om hon, såsom ännu i sin blomstrande ungdom, förändrade sitt tänkesätt och inginge ett annat giftermål. Oxenstjerna deremot och hela det aristokratiska förbund, i hvars spets han stod, önskade ej Drottningens förening med Carl Gustaf mera än med Fredrik Wilhelm af Brandenburg; och till detta förbund hörde äfven Horn och Wrangel.

Möjligen inflöt ett förlåtligt hänseende till dessa förhållanden på det förtroende, hvarmed Konungen, under all uppmärksamhet på de höga ätternas företräden, utmärkte män af nyare uppkomst, såsom en Schlippenbach och en Wittenberg. Den sistnämde hade emedlertid genom föregående förtjenster grundat det val, Konungen af honom gjorde, äfven som det efteråt rättvisades af det sätt hvarpå han anförde det honom anförtrodda värf.

Till det Polska fälttåget hade för öfrigt, då derom öfverlades i Rådet, Wittenberg icke styrkt, utan i förening med Wrangel föreslagit, att Danmark först borde angripas[1]. Ifrån detta rike var nemligen Ulfeld, liksom Radziejovski ifrån Polen, kommen för att till krig emot sitt fädernes-

  1. Se Fants Utkast till Föreläsn. öfver Svenska Hist. 4. St. sid. 26.