Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/154

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


land uppmana djs Svenska aegerkronta vapoen � Om u^ången af Carl Guatafs ftlttig synes bevisa klokheten af Wittenbergs råd: så rar dock det beslut Ronungen tog, och de fleste i Rådet till* styrkte^ enligaremed rättvisan; ty Johan Gaaimira anspråk på Svenska Kronan, om det ock stan- nade inom blotta titulaturens och heraldikens område, innebar likväl en kränkning af Carl Gustafs konungsliga rätt. På ändra sidan beskylls Wittenberg att hafirar förledt ILonungen till det vådliga steg han tog, att fördjupa sig i Polen och efterstå dess krona *)• Mc^n Carl Gustaf styrde sjelf så i ftilt| som i cabinettet, och sedan han i egen hand tagit dfvef befälet ^ låg ansvarat för det hela icke mer på Wittenberg. Så länge denne behöll det, kom föga annat i fråga, än att emottagay hvad af fienden sjelfvilligt erböds � Förut nämd till Fältmarskalk och till Ståt* hållare öfver Pommern, för att derifrån genom Brandenburgska landet infalla i Polen , stod Wit �* tenberg med 17,000 man, 12 stora kanoner och 60 fältstycken redan på gränsen af detta rike* I vägen för sig fann han den välbelägna fästningen Draheim med 400 mans besättning samt en Polsk Krigshär af 15,000 man på stranden af en flod| hvars ofvergång redan af naturen var mycket för- svårad. Emedlertid gaf sig fästningen genast, och en underhandling begyntes, som, u|an att något svärd blottades, bragte två palatinater i Svensk ♦) L. €, p. 2<.