Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/178

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


. — 174 — bortgången vän, såsom i ett Testamente af hans hjeria^ kunna icke störa den vi<es ömtåligliet, icke bortblandas med de lefvandes lof, det haa ej älskar att höra. Engäng, må det länge dröja, då dettii. band är brustet, skola mårige, tack- samme som Blom , nedskrifva hvad h^n varit Fä* derneslandet och dem: men efterverlden skall dock för sin dom helst behälla och högst skatta vittnesbördet af hans egna verL Den enkla teckning Blom här gifver öfver inflytandet af Sveriges litteratur på hans sj&I — om det ljus som för honom uppgick och slutli- gen förde honom till upp^ckten af egna förmö- genheter, dem han icke anat; den innehåller tillika det enkla loftal öfver den tid han beskrif- ▼er, som bäst lämpar sig till närvarande ögon- blick: uti de höga och oförvanskliga ämnen, som Jy M. H^i redan förvaren, nedlagda af de Sveri- ges män, som voro lycklige och förtjente af ett närmare förbund med eder odödlige Stiftare , och uti dem som nyligen från detta rum, med djup anordning och lifliga färger, i en samlad tafla, åt ett sednare slägte blifvit återgifna *), vote det lika vågsamt som onyttigt att försöka ^ett til- lägga Vid deltagandet med Eder i en tacksam* het som aJdrig dör, stannar den gärd mig höfves skatta åt Gustaf den Tredje och hans tid. Min första ungdom tillhörde denna tid, och fifven jag sSg den af egen' kraft väldige Konun* ^) Inträdes*Tal af Landshöfdingen H. Järta.