Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/197

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


brytning af det förras former, 'med lefvande fo- sterländsk anda, i dem ingjuter tidens kraf af rättelser, tillkfinnagifver redan, en lycklig fort- sättning af de förra Lagstiftarnes visa grundsatser* Bland de mänga ämnen ^ som med sådan syft* ning i det nya arbetet blifvit behandlade, må vid detta tilirälle nämnas ett af de angenömastet Birger Jarl stiftade Lagar för qvinnors frid och qvinnors arf: en hyllning af den store mannena upplysning, långt framom sin tid, voro desse dock egentligen skydds- lagar: ett närmare be- stämmande af qvinnors rätt blef förbehållet vår tids lagstiftning* v öfver frågan om en större offentlighet t Rättegångs-ärenden, — äfven vid högre Domsto- � lar, om muntligt föredrag i stället för skrifters vexling, samt i andra ämnen af den högsta all^ manna vigt, framlade Justitiäe-Hådet Blom sina tankar; och de uthålla visserligen den allmänna pröfning som öfver dem nu fortgår: ty^ äfven då de icke biträddes af hans upplysta medarbe- � tare, erhöll dock den grundlige och sjelfstän- � dige tänkaren deras bifall. Lätom o^i', säger han vid ett tillfälle ) hos Domaren i allmänhet for^^ dra^ SäSom en hedersgärd åt rätt och sannings den yiitersta grannlagenhet ^ och lAtom oss äf" ayen fordra detsamma hos dem som dömma f)otnaren. Mdf ligen är det för mycket v^gadt äf en i detta vigtjga fimné oerfaren, att yttra en önskaxl | Sv* Akad � Vik^oufr. f^jfS. i Sk DA. iS^