Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/223

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


häll ristadei vittnande om Svialands öden och om Sviainäas idrotter. Från den Schytifike hed*- ninga-furstenfl intag , til Skötkonungeiis döpeise i försoningens lära: från Birger Jark alltomfattande atörhet, till Wasas modiga kamp för frihet och ljus: från Gustaf Adolfs ridderliga segertåg, till Carl den tolftes förvånande hjeltebana: — huru många jätteverk af mandom, af snille och af dygdl och huru många slag af fullkomligheter, af sär- skilt danade män, som upträdde i behofvets stund, att för den iid, sonr kräfde deras bemö- dande, lyckligt verka för Fäderneslandet. Min tanke föres genom århundradens längd, genom mängden af bedrifter. Jag stadnar vid det sekel, som törhända varit rikast på märkliga hväliiiingar i Europas öden, det som, åtminstone bland alla tilländnlupna, yarit det mest lysande för svenska namnet. Jag skådar, hur utur den stormiga natt, som inhemska stridigheter födt och underhållit, Sveriges gyllene ålder uppgår. Vid sidan af en stor Konung ser jag en Axel Oxenstjerna vandra odödligheten tillmötes, full- följande, efter Monarkens tidigt ly itade bana, hans hejdade, men icke brutna planer. Flera namn möta mig. Men jag har redan uttalat ett, som bjuder en odelad vördnad, och vid hvars prisande den fosterländske minnestaiaren så ger* na dröjer. Om historien kort efter denna stats- mans bortgång har att^ framvisa en annan, bördig af samma urgamla ätt, prydd med samma lysan- de namn: om denne, med en lika verksamhet,