Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/231

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
— 227 —

fullända. Tilläggom ändteligen, att likasom denna fred gaf åt Tyskland en stadgad riksförfattning, åt Protestanterne en försäkrad religions-utöfning, så har ock ett helt nytt stats-system för Europa deraf varit en följd, och på grundvalen af det Westfaliska fredsslutet hafva ända till adertonde seklets sednaste hvälfningar alla följande fredsfördrag blifvit byggda. [1]

Vi hafva af detta märkvärdiga fredsmöte framkastat en teckning, måhända omständeligare än vårt föremål kunde synas kräfva: men detta ämne borde af mer än en anledning icke förbigås.

Det var vid denna Hög -Skola för vigtiga

  1. Till Westfaliska Freden undertecknades den 25 Dec. 1741 i Hamburg Preliminärerne; innehållande, att Freds-Congressen skulle börjas den 25 Mars följande året i städerne Münster och Osnabrück. Congressen trädde likväl ej i verksamhet förr än år 1644. Såsom Medlare uppträdde Påfvelige Legaten Fabio Chigi (sedermera Påfven Alexander VII) och Republiken Venedig. Danmarks förut erbudna bemedling hade ej blifvit emottagen. Freden afslutades ej definitift förr än den 24 October 1648. Af Drottning Christina ratificerades densamma den 18 Nov. samma år, och den 8 Febr. 1649 utvexlades ratificationerne. Grefve Bengt Oxenstjerna infann sig i början af år 1648 vid Congressen försedd med Drottningens Ordres till Sveriges dervarande Legater, att han skulle få del af underhandlingarne och jemväl admitteras ad secretiora. Han hade före sin afresa från Sverige fått sig erbuden Öfver-Kammarherre-tjensten, men undanbedt sig denna ynnest, för att i stället få inträda på den diplomatiska banan.