Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/232

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


v-

Srendens behandling, som Oxenstjerna inhämta- de kunskapen i sädana yärf , åt hvilka hans lef- nad var ämnad: det var sålunda han fulländade en bildning, den allvarliga studier grundlagt och vidsträckta resor bragt till mognad. Den unge statsmannen erhöll ock kort efter den Westfaliska fredens afslutande, uppdraget att såsom Sveriges ombud bevista det särskilta sammanträde, som för fredens verkställighet måste i Niirnberg be- ramas. Han uppträder här för första gången så- som sjelfrådig tolk af sin regerings vilja och be- vakare af sitt lands angelägenheter. Ännu hafva ej Sveriges härar vågat lemna de inkräktade hvi- loställen, der de med nedlagda vapen börjat å- terhämta sig från stridernas mödor. Freden är sluten: men nya dröjsmål och svårigheter, nya ränkor och försåt möta villkorens uppfyllande. Klokheten råder att ej blindt förlita sig på fien- dens alltför* ofta brutna löften: och de vetera- ner, som utfört striden, vilja ej hemföra fredens fördelar, endast tecknade på pergamentet. Hen nya afhandling, som anförtros åt Oxenstjerna, fordrar föga mindre skarpsinnighet och drift, än den , hvaraf detta vörf utgör en fortsättning. Han fullgör uppdraget till sin regerings nöje, och hans förhållande härvid visar, hvad en dag af denne statsman blifver att hoppas *). Trötte

  • } Denna Congress sammanträdde i början af fir i65o;

ock underskrefs Executions-Recessen den 16 Juni 5. är. Men Grefve Oxenstjerna afreste ej Iran Nurnberg förr Sn den 7 Febr. i65i, då han likväl var nödsakad att protesteia emot det dröjsmål, som ännu gjordes med uppfyllandet af vissa delar af Executions-Trac täten.