Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/235

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


— aSi —

Länge skulle dock Oxenstjerna ej förunnas att för det närvarande fortfara i danna verknings* krets. Snart förestå betydliga , till en del oför- utsedda, förändringar: de skola kalla honom till andra åligganden. Gustaf Adolfs dotter nedsteg från den thron, hon med stora egenskaper prydt, men b vilken samma stora egenskaper syntes förbjuda henne att längre bibehålla. Mindre mån att älskas, än att beundras, ville hon gifva verlden det sällsyn- ta skådespelet af en qvinna, hvars fåfänga , ej tillfredsställd genom spiran öfver ett mäktigt ri- ke, försakar den högsta lyckas retelser, för att af samtid och efterverld tillvälla sig den tvetydi- ga gärd, 9om förvåningen egnar åt det besyn- nerliga. Den Prins, som nu mottog styrelsen , hade redan genom de underhandlingar, h vilka beredde det trettio-åriga krigets slut, lärt be- döm.ma � Bengt Oxenstjernas förmögenheter. Han skyndar att åt förtjensten gifva en rättvis belö- ning; men han gör sig ock förvissad om fortfa- rande gagn af en bepröfvad skicklighet. Tidens allmakt hotar snart den Svenska Senaten tned förlusten af Sveriges, kanske Europas, störste Statsman. Hvem skall ersätta denna förlust? Den för fierde gången förordnande att bestrida samnMi plats, b varmed han till år 1675 fortfor. 1 Grefve Oteostjer- nas egenhändiga Lefnads - anteckningar, (tryckte uti GjörwelJs Svenska Bibliothek II Delen 8:de St), nam- nes denna Domstol: ett stort regale och inappellabile judicium, der en Princeps imperii alltid praesidium lorer �

I

v