Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/240

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


— a36 — Kejsaren^ med Polens Konung och med Braa- dénburgs .Kurfurste. *) . Häfderne hafva här tillagt Grefve Oxenstjer- na ännu en särskilt lager, på en bana, som, främmande för hans egentliga kall^ blott denna gång af honom beträddes* Han omförmäles så- som den befalbafvare, hvilken tappert försvarat den Preussiska fäitnlngen Thorn, belägrad af Österrikes och Polens förenade härar, som, ehu- ru bragt till det yttersta genom fiendernes öf- verlägsna styrka, likväl genom sin fasthet och ståndaktighet aftvungit dem förmånliga villkor för öfverlåtelsen : som först på sin Konungs uttryck- liga befallning kunnat förmås till denna öfveriå- telse � Om. detta blifver ett nytt bevis, att snil- let och det högre medborgerliga nitet i alla rikt- ningar förmå verka till samhällets gagrl: så torde vi dock i den bedrift vi omtalat, få erkänna ic- ke blott krigarens oförskräckthiet, utan äfven, och kanske ännu mera, statsmannens förroiga. Derom

  • ) Freden i Oliva, h vartill Congressen sära man trädt år

1659, afslöts den 3 Maj 1660 och voro dcrvid Riks- R;\den Grefve M. G. De la Gardie och Grefve C C Schlippenbach samt Stats-Secrcteraren A. Gylleakloo, jemte Grefve Oxenstjerna, Sveriges Cojnmissarier. Bengt Oxoostjerna hade dock haft förnämsta inflytandet å gÖ- romålen. Konungen i Polen afstod från alla anspråk på Sverfge, äfvensom bruket af Sveriges Kouunga-Titiil och riksvapen. Sverige bekräftades i besittningen af Lifland. Med Kejsaren och med Brände nburg ålei- atälldes förhållandet i enlighet med Westfaliska freden-