Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/246

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


tik, men glömmande sitt eget utblottade tillstånd, understödjer Ludviks planer. Talrika fiender, som genast väpnat sig till vår undergång, fordra ett ihärdigt motstånd; och rnot^aåndet kräfver högst lännbara uppoffringar, dem nfigra knappa pen � ningebiträden föga ersätta. Emedlertid äro nä< 6tan alla våra Tyska besittningar förlorade, dela till Kurfursten af Brandenburg, dels till Konun-^ gen af Danmark, Den sedaare har liliika hotat våra ej längesedan förvärfvade södra provinser, och endast af vår unge Konungs tapperh^t sett sig hejdad i deras återinkräktande. Till sjös är fiendernes framgång lullkoinlig; och kring skären af Östersjön vaggas de spridda öfverlefvorna af våra kostsarnt utrustade, men illa anförda Hot- tor, dem Holländske och Danske sjöhjältar i förbund med vidriga elemeuler, gjort till rof för förstörelden, r Skulle, under sä föga gynnande utsigter, Sverige vinna fridens välgerning utan lÖrminsk* ning i rättigheter, 'borde mer äa vanlig skicklig- het förutsättas hos den, som dcrom underhand- lar. Väl har den Franske Konungens krigskonst, ]emte en Turennes, en Condés och en Luxem- bourgs segrar, åt hans här^tr i alhniinhet beredt öfvervi^ten: bland hiius fieiider är Spanien ge- nom en kraftlös r �gerin{; och inre misshälligbe- ter försvagad t: Kejsarens motstånd förlamadt ge- nom turkiska hordernas anfall på hans östra arf- länder: men sl.aM denna Ludviks framgång äfven komma hans mindre lyckliga bundsförvandt till