Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/265

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


— 26l — ▼as utan blodsutgjutelse: och Svenska intressets (ullkomllga seger bevittnar ej mindre Rikets styr- ka och anseende, än de ingångna förbundens vigt och nytta *). Omsider, när Franska Konun- gens tilltagsenhet väpnar större delen af Euro- pa^ regentpr, ser man Baiern, Sachsen och äf- ven England öka antalet af Svenska Kronans allierade. Den konstigt hopfogade byggnaden undérhälles sorgfälligt genom nya öfverenskom- melser och femkningar, der sädane tarfvas; och med oförvitlig trohet vårdas våra ingångna för- bindelser, äfven när omständigheterne kräfva att förbunden med beväpnad arm, med ansenliga kostnader upprätthällas **). Uti aderton år fort- far Statsmannen att förblifva sin visa plan tro- gen: i aderton år vågar ingen ofred nalkas våra gränser. Ja, medan det öfriga Etiropa härjas af krigens brand, ser man den Svenska tapperhe- ten, sparad, hvila i hemmets lugn, och den Svenska idogheten tillväxa i skygd af fridens palmer. Om inom Sverige månge enskilte ännu fort- ^ Danmarks beväpnade försök att bemäktiga sig Riks- StaWen Hamburg verkstälides år 1686, men tillintet- gjordes genoro Svenska Ministerens kloka bemödanden, understödde af Luneburgska Husen och af vara öfriga Allierade. Hertigens af Holslein återinsättande i sina länder tilvägabragtes genom Altonaiska Fördraget dea 29 Juni 1689.

    • ) Det är bekant, at Sverige åren 1690, 1691 och iSaa

med hjelptroppar tmderstödde de Allierade mot Franka - rike.