Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/272

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


a68 -^

•^

ne iiga mer trovärdighet, mera vigt, äa <ien fSr- ti.illipa Konungens egna ord, yttrade ej som en rQnitlig hedersbevisning, den måhända äfven klokheten kunnat förestafva, utan sä^om det mest förtroliga uttryck af en grundad öfverty- gelse? — För. Könungen och för hans Minister blifve detta vittnesbörd ett lika hedrande min- nesmärkef Mä det oförgängligt slå tecknadt i häf* derna — eri gemensam ärestod, ämnad att bära deras namn förenade till efterverlden ! Men tilläfventyrs kundjs ännu hos någon tviflande uppstå den förmodan, att Bikets under Carl XI vunna förkofran varit en följd blott af sammanträiTade gynnsamma omständigheter, och alltså ett verk, mera slumpens, än vishetens. Att vederlägga detta inkast, och tydligare visa de styrandes förtjenst, erinrom, det flere verklige morgångar, till en del sådane, som det mensk- liga ögat ej kan förese eller förekomma, under denna tid hemsökte fäderneslandet. An upprör vidskepelsen vådliga stormar, som hota samhälls* byggnaden, i det de förvilla folkets mest ömtå- liga, men likväl öfver alla andra herrskaude jsjälsförmögenhet — inbillningsgåfvan: den enda förmåga j — att nyttja ett inhemskt snilles ut- tryck — som ej skygger tillbaka för det oände- liga *). Än härjas våra mest vinstgifvande berg- verk

. *) Om troIldoms-väseDdet under Kod. Gai*l XI k �n FanU Föreldsn. 4^de St sid. ii4 �