Den här sidan har korrekturlästs
— 285 —
enskilta gunstbevisningar, jemte de flesta lärdomsgrenars blomstrande tillstånd vittnade om Canslerens sorgfällighet: här, hvarest ökade byggnader, vidgade samlingar och en nyskapad undervisnings-anstalt för ridderliga öfningar blefvo beståndande vedermälen af hans visa omvårdnad. Det var ändtligen här, som vid en högtid, egnad till pris åt Försynens nåd, som skänkt Svenska Kyrkan ett tryggadt bestånd, Grefve Bengt Oxenstjerna uppträdde på samma parnass, der Axel Oxenstjerna åttatio år förut skiftat den högre kunskapens äretitel, för att nu, inför samlingen af allt hvad Sverige ägde stort och lysande, å nyo låta samma värdighet utdelas [1].
- ↑ Från 1630 till 1632 vistades Grefve Bengt Oxenstjerna i Åbo, der hans fader då uppehöll sig i egenskap af General-Guvernör. Det är måhända lika mycket ett bevis på tidens sätt för behandling af studier, som på Oxenstjernas tidiga framsteg deri, att han i sitt 8:de år hållit en latinsk oration för Åbo Gymnasium. I Upsala tillbragte han sin tid från 1637 till 1644, hvarunder han de sista månaderne förde Rectoratet, såsom Rector Illustris. Från 1680 till 1686 var han Cansler för Åbo Universitet: från sistnämnde år till sin död bestridde han Cancellariatet vid Upsala Akademi. Under denna tid blefvo Akademiens byggnader förbättrade, särdeles Academia Gustaviana, som påbyggdes; Bibliotheket gynnades med förmåner och goda författningar; Konstkabinettet skänktes till Akademien; för Consistorium utsågs en ny beqvämare local; Kongl. Slottet förnyades, och Ridhuset med Stallgården uppbyggdes, äfvensom en Stall-Stat nu först formerades. När Jubelfesten, till minne af Svenska Kyrkans
Sv. Akad. Handl. fr. 1796. 12 Del.20
