Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/307

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


— 303 — De allmänna hufvuddragen af den Grekiska vitterheten kunna sammanfattas under begreppen af enkel storhet, lugn jemnvigt, sinnlig fröjd, be- hag och fulländad bildskönhet. Lycklige genom omgifvelsens yppighet och fägring, vändes genast deras håg på det vackra. Denna hängifvenhet var ej en enskilt egendom hos vissa idkare och äl- skare af den fria konsten ; den var en lefvande lust hos ett helt folk, en sinnesstämning, som ge- nomträngde hela väsendet af statskroppen. Alla samhällets yrken, alla förlustelser buro déraf prä- gel. Ingenstädes har en så allmän anda funnits ; men den kunde endast vara allmän, och såsom sådan sig bibehålla, derföre att den var så san- sad. Grekerne lefde i full och innerlig förtrolig- het med naturen , och hon blef deras lärarinna. Aldrig lemnades själskrafterna utan styre, och för* denskutl blefvo Öfverdrift och utsväfning okända. Allt blef rundadt*, säkert, fulländadt. Känslan af sällhet gaf sinnet en lugn, men ändå upprymd för- fattning: belåtenheten gjorde, at själen icke sträf- vade efter det, som omätligt är och ej kan upp- nås. Lyckans medvetande vållade intet öfvermod, njutningen ingen försoffning : spänstigheten gick ej någonsin förlorad: helsa och iif rådde. När Grekernes borgerliga välstånd och oaf- hängighet voro förbi, var det äfven slut med de- mcdi, deruti Menander står främst , föranledde tillloro � sten af det moderna skådespelet. Han liknar den vid Fransmännens trofiédie iourgeoue. — Se artikeln Dra � ma i SupplemcDt-baudet till Sneyclopt^ia Briiannieal