strängar anslogos, andra konstnärer suto vid instrumentet. Den på äfventyr begifne Norrmannen ströfvade verlden omkring. Återvändande från Damas, Bagdad och Constantinopel, der då för tiden bildningen hade sina husgudar, hemförde han i egen person Österlandets rika förtrollning. Skandiens Kämpe, den södra Riddarens föregångare i mannadat, i trofasthet, i ärelust, i qvinnodyrkan, nedsatte sig så i Norra Frankrike, i England och på Sicilien. Skalden hette på förra stället Trouvère [1]. Kallades ock
- ↑ Sedan detta skrefs, har jag fått tillfälle, att i
Edinburgh Review för 1825 se en recension af Lays of the
Minnesingers, i hvilken afhandling, man, på grund
af Schlegels, Görres, Tiecks m. fl. i sednaste tider
företagna undersökningar om Provençaliska litteraturen,
söker i vissa delar kullstörta de hypotheser om
densamma, hvilka blifvit uppställda af Sismondi, Ginguené
och andra. De tvenne sistnämnde tillerkänna nemligen
Araberne en stor inflytelse på Troubadour-poesien. De
Tyske vedersakarne, och med dem Engelsmannen,
påstå deremot, att samma vitterhet utgått
omedelbarligen från Norden, och först framträdt i norra
Frankrike, och icke i det södra och i Spanien. Det är svårt
för den, hvilken, såsom jag, ej haft tillträde till
Spaniens, Frankrikes och Italiens Bibliotheker, att härvid
inlåta mig i uppenbar fejd. Några anmärkningar torde
dock vara tillåtliga.
Det väsendtligaste af den Engelska skriften består i försöket, att vederlägga Sismondis sats, det Toledos eröfring och Korstågen betydligt inverkat på Troubadourernes vitterhet. Raynouard skall nemligen ha upptäckt ett provençaliskt poem, hvars ålder uppstiger på andra sidan om år 1000. Vidare sägas berättande dikter, sedan mycket aflägsna tider, funnits på den
