Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/333

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


Tencalskan (t^ Roman Provengal ^ la langue ^Ocjy la^ langue d!Oui ellef d'OU; på likasätt som Italienskan kallades la langue de si^ och Tyskan la langue de jra (allt efter olika uttal af interjektionen /a). Provencalens cours ifa- mour motsvarades af Trouvérens puys d^amour och gieuoc sous TormeL Diktarten var nästan uteslutande episk, i motsats mot Troubadourens. Alla större arbeten kallades romans. I Schwa- ben, under de sednare Hohenstaufernes regering, Franzén). Denea qvinnodyrkan var dock helt aonat, än TroubadoiireDS utsökta cowtoisie, sirliga påhitt och elegance. Det egentliga ridderliga galan teriet fins ej förr än i Riddavvisan , hvilken ar några århundraden yngre än cfianzos. Det tyckes vai*a en återverkan af det Södra Chevaleriet på den Nordiske Kämpen. — Med allt detta, kan jag emcdlerlid ej häruti gu så långt, som Capefigue (i Esjai 'sur les invasions maritimes des Normands dans les Gaules; Paris i^iV^j hvilken här- leder trollverlden i de Normandiska romancerna ome- delbarligen ur Eddans mythiska berättelser. Norrman* nens vistelse i Österländer ne gjorde hans verlds-åsigt i många delar foi*ändrad. Det torde således vara riraligasty att väl antaga en Nordisk utvandring åt Södern , �men också en för* nyad omedelbar inflytelse från Österlandningarney hvad de sydliga folken angår. Jag har i det föregående sökt antyda, att en samfält OiMenlalisk härkomst san- Boiikt gifves för så väl 'Nordens, som Söderns folk, och att i deras skilda dik^tniug strålar framglänsa af eo gemensam sol. Emedlertid kan en i ett långt fjerran uppstigande ättledning från Österlandet for ingen del ' hindrat den Europeiska litteraturen, att sjelfitändigt ut- veckla sitt skaplynne, och, under yttre och inre för* hållandens olika verkan , taga en egen rigining.