detsamma, och har, under alla beting af tid och klimatiska villkor, sin egen uti idéen liggande regel, hvilken är i allt afseende allmängilltig; dels ock att en Österländsk moderkälla sannolikt funnits för båda skaldeådrorna, och att fördenskull de ursprungliga dragen från början på sitt sätt öfverensstämde. Men detta hindrar dock icke, att, från en annan sida betraktadt, det ju kan råda en bestämd olikhet mellan bådas väsende, och än mer mellan bådas former. »Intet nytt sker under solen«, sade den vise Salomo; och detta äger, om man rätt förstår det, i alla tider sin gyllene sanning. Men likväl kan, invid denna sats, en annan bestå, som lyder: »olika tider, olika seder«. Äfven inom en och samma tids-bestämning herrskar en mångfald. Alla härstamma vi från Adam och Eva; alla ha vi menniskohamn, menskliga böjelser och känslor. Men ickedessmindre kan, så till lynne, som skapnad, ingen förblandning äga rum mellan en Indian och en Svensk, en Mohr och en NyGrek, en Isländare och en Spanior, en Chines och en Lapp. En Cirkassisk och en Brittisk flicka kan hvarför sig vara skön, men hvardera är det på sitt vis. Juden, biltog från sin fordna fosterbygd och främling öfver allt land, merendels ställd utom hvarje egentligen borgerligt läge, och således utom hvarje inflytelse från samhälls-förhållanden, har ock ej allenast behållit sina hemfödda anletsdrag, utan äfven sin första inre charakter. Konsten, hvilken, ehuru absolut och fri hon i och för sig sjelf må vara, likväl betingas af många utifrån
Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/337
Utseende