Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/338

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


— 354 — kommande krarter, huru mjoket mer skall ej hon blifva i sina yttringar skiftande? Skulle jag här avara på den frågan, huruvida den antika kon- sten är 9>af annat slagcc, än den romantiskai sade jag härtill bestämdtyVz; fastän ett villkorligt ja här är ungefär lika godt med ett villkorligt nej, bvilket kan vara äfvenså kraftigt. Och utan in* skränkning kan här på stället ett nekande lika litet blifva tänkbart, som ett jakande. Hela sa- ken hvilar ytterst på omfänget af begreppet lyan^ nat slag �. Och tagas orden enligt det Tanliga språkbruket y är det ätminstone lika rimligt, att med slag utmärka skillnaden mellan Vilterhe- tens olika fördelningar i tiden och efter andan , som dess sönderfallande i särskilta grenar, med afseende på formen, hvarigenom så kallade olika ^itterhetsslag, versslag m. va.^ i föreställningen tillkommit. Ja allt detta med samma skäl, som menskligheten uppdelas i folkslag. För det en- skilta gifves städse något högre och allmännare , men de hvarje del tillhöriga kännemärken och attributer kunna derföre oförkränkt äga sjelfbe- ständ, emedan all klass-söndring endast är en logisk förrättning, som på intet vis ändrar före- målens natur. Gick man, i upphäfvandet af så- dana, förståndet till reda och fajelp tillskapade, utmärkelser, fullt konsequent till väga, ser jag icke, hvarföre man ej på samma gång kunde å- sidosätta skillnaden mellan skaldekonst, sedolära,

�losofi, religion o. s. v. Alla sammanfljta ju i 

ett gemensamt, den högre odlingen, af hvilken poesien endast är en viss sida. I lärodikten träf �>