Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/353

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


- 549 - Italienska skaldekonstens bfista .dagar voro nu förbi* När sann originalitet saknas^ har den vanligen blifvit ersatt genom förkonstlings Ma- rini, en man med mera talang och fljgtig qvick^- het, än skapande snille, utbredde detta y>nda först i sitt fädernesland, så i Spanien och Frank* rike, och sist i Tyskland. Det fans i Italien re- dan hos Serafino och Accolti. I Spanien blef den från Araberne ditkomna öfverdriften fort- plantad af Gongora. Man har efter denna Skola de så kallade Concetti^ eller excentriska infall och bilder, tvungna antitheser och ordspel, hvil- ka icke tillika voro spel med tankan, utan blott aväfvade på ytan, och voro utan betydelse *). Boileau och Moliére utrotade dem i sitt land Gervantes i sitt. Lohenstein sökte i Tyskland in- föra Marinis och Gongorås. svulstiga, förkonstlade framställning, utan att den, förr än i sednaste ti- der, har vunnit mycken efterföljd. Innan vi gå längre, är det i sin ordning, att vända sig till Spaniorerne. Vi komma då till en diktkonst, hvilken till ton och (arg väsendtligen skiljer sig från den öfriga Europeiska. Den till- hör en annan verld, en annan idé-sfér. Den har, mer än andra, bibehållit det Österländska skåp- lynnet. Glansen, regnbågsprakten , kärleksruset,

  • ) Flera sådana tomma och sökta ordlekar förekomma

i DoD Quixote, der det i den Franska öfversäUningea på ett ställe 'het6r: �La raison de la deVaison, que vous faites å 'roa raison , afFoiblit de telle sorte ma raison , que c*est av �c raison, que je me plains de voira beaut^it^