Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/362

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


— 558 — f bildade den Spanska skådebanan , och dessas fruktsamhet, hvilken är så förunderligt sror, att den ligger på gränsen af det otroliga, (kr man lill det mesta tillskrifva Spanioremes öfvervägan- de rikdom i det, som hör till Melpomenes och Thalias speL Ingendera af dem underkastade sig de från antiken lånade förmenta reglor, hvilka på deras tid hos Itah'enarne så ensidigt utveck- lade den dramatiska konsten. Deraa skådespel diktades ej för läsning, utan blott för theatralisk föreställning. De lämpades derföre uteslutande efter folkets smak. Scenen förlades gemenligen i fäderneslandet, och återspeglingen af det rid- derliga folkets egna lynne och seder är icke det minst intagande. Men i samma mäin dessa yppi- ga snillen gåfvo efter för massans önskningar, of- verträdde de också den sanna smakens föreskrif- ter; och så svårt det än blifvit, att ha gått mi- ste om de svärmiskt anbragta blomverk och luf- tiga skönheter, som smycka deras regellösa dik- ter, så väl hade det, ur en annan synpunkt, va- rit, om de haft något afseende på det, som för- ut var att tillgå till ledning och efterdöme. �- mediertid vore det mindre billigt, att bedömnia dem efter de likare, som andra folkslag uppställt för sina dramatiska arbeten; ty det Spanska skå- despelet har sitt eget måtr. Det är blott en no- vell, bragt till handling, och vill intet annat el- ler bättre vara. I novellen är ch ar akters- teck- ning ingen hufvudsak, och enheten i händelser- na är der af en helt annan natur, än den van- ligen dramatiska. En konstigt anlagd och väl