Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/379

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


— • 375 — % Shakspeares uppträdande var så märkyärdfgt oph 6& oväntadt, att man blef litet brydd, hu- ru det lämpligast skulle kunna förklaras. För att freda' sina litterära samveten, funno de skriftlär- de för godt, att omgifva hans lefnadsöd^n med sagans glans. Han sades d& . ha framstått pme- delbarligen ur naturens sköte, utan att ha nju- tit någon af konstens välgerningar till godoj han hade dertillmed varit medlem af de lägsta sam- hällsklasser , hvilka utgjort hans enda visdoms- fatabur. Detta föregifvande var för vissa afsigter dubbelt klokt beräknadt. När skalden (ätt allt af naturen, behöfde konsten ej rodna vid hans sida,; ty han kunde med konstnärer ej'jemföras,

    • - han hörde till en egen klass. Å en annan si-

da blef härigenom tydligt och klart, att hans verk endast kunnat bildas för de kr.etsar, hvilka sett skalden födas och utvecklas^ och hvilka al- lena kunde uppskatta den äkta halten af hans framställningar. — Nu är härvid blott felet det, att Shakspeare nästan minst af alla dramaturger kan i sin helhet fattas af den obildade. Ju mer man i allmänhet har af vetande, ju mer man.^ sökt blicka in i tingens innersta väsen och öfver- skåda verldsordningens hemliga trådar, desto bättre förstår man Shakspeare. Och bevisar icke . just detta, att han måste varit bildad, om han ock i egentligt bokvett och vidsträckt beläsenhet ej kunnat täfla med hvem som helst. I ett humo- ristiskt stycke, der uppgifterna icke beliöfva, öch ofta icke ens kunna vara sådana, som verklig- heten har dem , ~ hvad betyda der några feltag '