Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/381

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


— 377 — hyilka efter vara dagars begrepp om anständig- het och belefvad ton, äro sårande for känslan. Det vore lika o tillhörigt, att undan dölja dtet, 8{GJm att taga sfldant i fönltar ; men det vore äC* Yon orätt, att alltför noga nagelfara i slika sa- ker, och att bedÖDuna detaljerna efter de äsig- ter, ]iom äro en frukt af en i det yttre allt mer och mer förädlad sällskapsléfnad. Atben måste

�äl, enligt tidens föreställningar, bafva Tdrit en 

temligen bildad stad, eftersom Attisk tnrbani- tet ^Itid och allestädes varit; aktad såsom höj- den af umgängets och den högre '^ odlingens för- träfflighet. *Ickedessmindre tålte dess allmänhet hos sina skriffst altare, hvad vår omgifyelse skt^- le utmönstra såsom de lägre klassernas tillhörig- het. Att icke tala om de mer an betänkliga målningar, som förekomma Hos Horatius, Ovi- dius m. fl., hvilka dock fått gälla såsom föredö- men till och med för dem , som eljest trott sig innehafva uteslutande privilegium på humani|et I seder. Moliére, sjelf utbildad i behagets fil � demesland och. den g rannlaga smakens tideskititey ^ tiUät A% icke sällan friheter, med hvilka man nu svårligen skulle ^tt genom . fingren. Hade Voltaire betänkt allt detta, skulle han säkerligen ej påstått, att Hamlet nsynes härstamma från en drucken vilde. � *) ^} Vore jag uppmanad , att stiga fram såsom Shakspearas ^ försvarare, kunde deo anmärkniog göras, att de qyinn* liga rolehia då för tiden speltes af gussar, och att frun � iimmer endast såsom mfs\erade kunde ofvervara ta föreställning på skådebanan ; hvarföre språket kundé vam friare I ja, s|elft?åldigare, än nu.