Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/391

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


- 307 - Italiens konstdomare tagit detsamma, eller sä' som motsvarande det antika samt det i enlighet dermed bildade modecpai sft måste åtskilliga fräj- dade män, t. ex. Milton, AlfTeri, frånräknas, e- medan de i hvarjehanda punkter skilja sig* från de;t klassiska galleriet af författare, men dock ej lämpligen ILunna hänföras till det egentligen ro- mantiska. I sednare tider har man mera frrko^ stigt utdelt klassicitets-kronan, och under den välkända stämpeln utgifvit Spanska, Italienska, Tyska och Engelska författare af allt slags lära och lefverne � Vill man åter med godkänd blott förstå den, soin allmännast uppskattas för god^ huru svårt blir då ej, att härvid räkna rösterna, och ännu svårare att bestämma, hvem som med fog och skäl bär namnet? Man blefve då iuka* stad på fältet för konstlärarnes härfärder, blott för att få afgjordt, h varifrån undersökningen bör utlöpa. \ Vid en sådan sakernas ställning, och då det uppgifna ämnet klart* antyder en motsats, och kräfver en jemförelse mellan tvenne skilda fdie- mål, har jag trott mig närmast fatta den syn- punkt, ur hvilken Akademien önskar att få frå- gan skärskådad, om jag rigtar min åtgärd på en undersökning om arten och betydelsen af igide århundradets aesthetiska bildning, i motstående förhållande till den klassiska vitterl^eten, tagen i den äldsta och enkom för henne beräknade me- ning af öfverensstänmielse med Greklands och Koms vittra odling. Dock, på det denna af-