Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/393

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


— 389 — med nigra från Spanien hämtade romantiska Ifud Tille fröjda sin hembygds nejder, ble � detta af de lagfarne i konsten med mycken onåd ansedt. Han fogade sig slutligen efter konstdomames och alhn^nhetens nycker, och underkastade sig en � Täldet af de reglor, h vilka på god tro blifvit antagna, sådana* de anstSllts af några ringa män , hvilkas namn nu lefver endast på bokkännarens li^tå. Sammalunda var det ock med Racine, hvilken ej heller var böjd för strid. Yoltaire äf- ventyrade åtskilligt i nyhets-väg, men blef af kri- tikens stränghet så allvarligen tillrättavisad, att han förlorade lusten till ytterligare vågstycken-^)* Fåfängan, att beundras af de rådande, fredade honom snart från frestelsen att från t rada en lä- ra, hvilken efter hand kommit att betraktas så- som den enda rigtiga. För att fil tillägga anseelide åt egna griller och halffÖrstådda begrepp om det skönas väsen- de, uppsattes den gamle Aristoteles på Pytbias trefot Én man , hvilken såsom vettenskaplig tän- kare varit förebild för scholastikens hjeltar, dem man, såsom barn af medeltidens mörker, för öf �

dramatiska skriftställare , hes eituf auteurs^ som de kal- lades , fann misshag i fCorneilles öfverlägsenhety hva � da A hav tillställde, att ett motparti, under hans skaC- fares Scuderi's anförande, blef bildadt, och sökte in � draga sjelfva Franska Akademien i sitt interesse. Cor � neilles namn gick dock till efterrerlden, när Kardina- lens gunstling är känd såsom e^ lefrande speglosa.

  • } Man, vet ock, att Voltaire hämnade sig ofta, och till

och med illa tilltjrgade Boileau.

' ,