Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/406

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


— 402 — hufvudsakligpn behandlade förståndskrafterna, ej ir berättigad till ensamt vitsord* om det sköna, emot de aammanstämmande vittnesbörd , som äro att tillgå i de Grekiska tragödemes qgna arbeten, der ofta hvarken enhet i tid eller handling iakt* tages. Ytterligare, att det plastiska lynnet hos de gamle gjorde,. det all yttr^ omgifvelse sft myc- ket som möjligt aflägsnades; likasom att det ge- menligen mythologiska ämnet, såsom redan i sig sjelft dikt ,. och förut i tankan sammanförde uti atörre, lätt öfverskådliga * massor, dela icker be- höfde sönderfalla i sä många splittrande lägen, 8om verklieheten företer, utan kunde lämpligare ordna sig till få. grupper ^ dels. ock gjorde ett skenbart stillastående i det yttre tänkbart, heist tid och rum äro för gudar ett intet. Slutligen skulle kunna anmärkas: i:o att de seder , som på Grekiska theatern förevisades, tillhörde den Uräldsta hjelteåldern, och voro således vida enk- lare, och fordi:ade mindre vexlande framställnings än i en sednaretid; a:o att de gamles skådeba- na var ofantligt stor, och kunde af det skälet innefatta Aera olika händelser; 3:0 att, då i det allmänna lifvet de Aesta saker afgjordes uti fria luften, kunde äfven på skådeplatsen dessa åter^ gifvas under en och samma lokalform. 4^0 ^^^ den talrika stillastående choren, hvars verksan^ het<>genast vidtog, så snart den egentliga hana- lingen slutade, gjorde en scen-förändring fysiskt omöjlig, hvaremot åter i nyare skådespel deis choren bortfaller, dels indelningen i ^kter gör ombyte af lokal både lätt verkställbart, och äf-