Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/417

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


— 4 �3 — )mlken sedan spelt en sä hög roll i FraAsmän^ itiens vitterlek. Smaken j \ den Fransyska betydelsen, utdöm- de all inbillningens öfverlastning, all uttänjning i föredrag, all råhet i uttryck. Om, från en sida, detta fantasins äterhäll, denn^ stilens tukt blef ett korrektif mot deh utsväfning, hvilken i den rotnantiska konsten sä* gerna' vill inställa sig ock ickp sällan villsefört ett djerft snille, voro verknin- ^arne från en annan sida ej lika välgörande. Det uppkom vissa stäende begrepp om städning och polering, hvilka utan skonsmäl gällde för alla lä- gen af. lifvet. Och här var det just, som irrin- gen vidtog. . . Smaken, tänkt i sin ursprunglighet och så-^ 60m afsöndrad från alla i ^ yttre lagstiftning fö- rekommande bestämningar , kan intet annat vara, än takten för det i allt passande, vackra och för- nuftiga, eller, såsom Ehrensvärd uttrycker sig,

�konsten att välja det sköna �  �känsTan af natu- 

rens allraheligaste sanningar �. Det, som följer naturens anvisning, är vackert, och intet annat är det. Hvarföre är manteln, togan, slöjan skön; men icke fracken, icke kjorteln, icke bindmössan? Emedan de förra äro enkla , och fylla närmast be- hofvet, så som naturen kräfver. < Denna form blir derföre skönhetsform för alla tider. De sednares åter är sammansatt, konstlad, och blir förden- skull beroende af modet. Det länga , hängande håret är mera pittoreskt, än det flätade, hopfä- atade eller klippta, ty det är naturligare. Inom