Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/445

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


— 44 � — bildaingen i éin helhet. I de flesta länder for^ nummos verkningarpe af den Franska så väl akaldekonsten � som kon3t]äran. I England och Tyskland) i Italien och Spanien^ hade , fastän i mer eller mindre grad , inflytandet försports. Så äfven i r)anmark och Sverige. I Polen oph på . andra stäilep, hade all inhemsk odling i den införskrifna försvunnit. England hade tvenne stora snillen , Milton och Pope. Den förre slöt sig närmare till Ita<- lienarne; den sednare, lika med Thomson ^ Ad- dison, Dryden och ännu några beryktade namn , till Fransmännen. Desse skalder verkade sedan tillbaka. Om de Franske poeterne gällde myc- ket för Pope^ gällde sedan Pope än mera för dem. Engländarne öppnade äfven^ andra banor. Richardsön var den förste, som i Romanen upp- tagit det husliga lifvets förhållanden. Hans Pa* mela^* Clarissa och Grandison blefvo kända öf- verallt i verlden, och voro länge mönster för hvad sedan diktades i den vägeni Fielding och SmoUet utvecklade denna art af vitterhet. Sä- ker hållning af charaktérer, noggrann tecknings djup* kännedom af menniskan, framställningens fasthet och klarhet, — dessa äro egenskaper, hvil- "^ka tillhörde de tvenne romantikens hjeltar. An- norlunda behandlades romanen af Swift och Sterne. De äro, i egentligaste mening, -huroo- rister; dock inbördes himmelsvidt åtskilde, ehu- ru deras ömsesidiga egenheter kunna lättare fat- t4i| An angifvas. Hos Swift tyckes en hemlig