Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/464

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
— 460 —

någon ytterlighet, lägga sig på motsatta sidan, och, genom sina, i strid med den rådande öfverdriften bildade skapelser, ge en ny rigtning åt det allmänna tycket.« Derföre har han blifvit så mångsidig, icke blott till form, utan äfven till innehåll. Werther står för sig sjelf. Äfvenså Faust, deruti han uppgår mot Shakspeare i djup verldsåskådning, och der allena han liknar denne. Han har försökt sig i antik, så väl som i romantisk form, utan att vara slaf af någondera. Han är fullt fosterländsk, utan att ha något af sina landsmäns fel. Skulle jag ha något att förevita honom, vore det, att han gemenligen är nog stark hushållare; likasom att hans hejd och hofsamhet ofta ligga på gränsen af köld.

Göthe är lyrisk, episk och dramatisk skald, idyll- och roman-författare, konstdomare och sjelf-biograf. I lyriken torde han äga ingen modern poet framför sig. Sjelfva Schiller, hvad är han härutinnan mot Göthe? Få kunna, utom den sednare, i tankens slutenhet och plastiska bestämdhet mäta sig med de gamle. Göthe är naif, som Hellenen; han kan också vara svärmande, ja, ursinnig i kärlek, jättelik i tankans flygt. Han kan lika väl måla den Grekiska sjelfbelåtenheten och chevaleriets förtrollning och afgrundsmakternas spel. Så rik, så mångfaldigt skiftande, måste han utöfva ett stort välde, och han har så gjort; men kanske minst i sitt fädernesland. Der har hans inflytelse väl visat sig i den högre syftning, han gaf åt konsten, men