Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/465

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


tians visa mätta, hans enkla, sinnliga framställ- ning, hans helgjutenhet, har man ingenstädes funnit bland hans efterföljare i Gerroanien. ,Det var Göthes samtida och efterträdare inom hans fädernesland, hvilka bildade den Skola, som, i ^ afsöndrande^ och den Franska motsatt mening, kan kallas den Tjska. Denna sistnämda kunna vi betrakta i följan- de huFvudrigtningar, neml. fit det uhiversela^ det idealiska och abstrakta ^ det underbara och mjstiska^ samt det sentimentala. Det skall al^id blifva den Tyska skolans förtjeiist, att ha väckt �.folkslagen till känsla af andras värde. Tysken har, framför andra ^ varit i denna del fördomsfri* Med varm kärlek för det sköna, ehvar det stod att anträffa, har han sökt tillegna sig alla länders 'vittra odling. Han har på sitt modersmål öfverflyttat de flesta sniL- leverk; sjelf liar han till och med försökt sig i all^ främmande diktningsarler. Genom yidsträckr ta och djupa undersökningar om de olika skal- deådror, som flyta i alla delar ^ verlden, utbil* dade han romantikens konstlära, och skingrade de fördomar, hvilka, genom misstydda begrepp om den uteslutande förträffligheten af allt, som läg på hinsidan om medeltiden, i många itiål tillkommit. Men icke mindre heder har han deraf, att han återlifvat kärleken för den plasti- ska konsten, i synnerhet den Grekiska, sådan denna var i sitt oförfal^ade skick. Endast hvad Fransmannen i egen person hade att erbjuda ^