Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/529

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


subiektif � de sediiare under en mera ob)ektif foriti. Nu deremot röjes oftast en^afaigt^ att gö* ra till hufvud �ak cbarakteramfllning, hvi/ken är den, som bäst sammanbinder idé och verklighet/ emedan menniskans hela inre varelse frarastflr i. handling. Vi finna det hos Scott och hans Skola i alla länder, hos Miss Édgeworth, Irving, och/ i viss hänaigt, hos Bjron; hos andra författare i mindre grad. Men af ven der frägan icke är om ][)ildandet af pérsonnageri är föreningen af det ideala och reala ganska märkbar hos samtidens författare. Det råder hos dem i allmänhet bflde sans och poetisk lyftning. Man träffar hvarken de^ hyar* dagliga, ytliga, som under vissa perioder, eller detta svärmande i luften och detta vekliga käns- losvall, hvilket under andra herrskat. Fantasiens sjelfskapade urbilder tyckas allt mer antaga vä- sendet af en ädlare verklighet; de förvexlas lik- väl ej med hvardagsordningens föremål, ty de behålla qvar det himmelska tyck^ hvilket Sr den sanna skönhetens födselmärke. Ätt här uppräkna en Byron, en Moore, en Lamartine och andra, vore öfverilödigt , då omdömet mer eller mindre inträffar på de flesta af våra fräjdade skriftställare. Hvad ^man likaledes tror sig hos nutidens hieltar förspörja, är ämnets högre och friare an- da, under en formens större afslutning, helgju- tenhet och renhet. Man torde upptäcka detta hos den egentligen diktande författaren lika myc � ket^ som hos den vittra granskaren. Vi behöffa