Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/84

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


— 80 — h\e( han ock mera obenägen för alla verldsliga uppenbarelser af ciet sköiva och Ijufva. Den vitterhet, som Lovisa Ulrika och Gustaf den Tredje hade uppdragit, bar nu likväl mog*^ nade frukter. Kellgrens, Gyllenborgs och Greutz'^ •amiade arbeten hade redan blifvit.utgifnq, och allmänheten emottog ytterligare, j^^mte flfras^ Leopolds, Oxenstjernas och Adlerbeths* På skå- deplatsen uppfördes Virginia samt Ai^lerb^ths berömda Tragedier Ingiald lllråda och Kelonid. Men den beundran,, de vunno, var mera enskilt och tilUällig, än den, hvarmed sådana skänker åt nationen i förflutna dagar upptogos. Den ajl-j männare känslan för Skaldernajs kon.$t ^ftrnade � Konungen gaf dock några vedermälen af ^in n^d och sin aktning åt de Vitterhets-idkare, som Gustaf den Tredje älskat. Adl^r^eth, hvilken för- ^i^de med snillets rätt dertUl äfven sådana med>. borgerliga rörtjenster, fiom nu ansåsos redbara^ utnämdes läoi till Commendör af Nordsitjerne-" Orden- Det var naturligt att de sinnen, hvilka alle mera och mera stelnade af tröghet under en tung styrelse, skulle fördömma det lifliga och lätta i nationens lynne under Gustaf den Tredjes. Der år en vanlig tröst för den trumpne, att, med högnriod öfver sin overksamma dygd, klandra den fröjdefullas menlösa glädje, en vanlig slughet af den skenhelige, att med bannor öfver andras njutningar, hellre än med försakelser af egna^ ådagalägga