— 189 — ej blott vidsträckt isakkunskftp och skarpsinne, men ea uthållighet och ett tålamod � sällsynta hos en skald* LsopOLD o&ade omkring Qorton år åt detta spdtk-arb^;e. Jenéör man den godtycklighet, som herrskade noder de närmaste årtionde före staf- niogslårans utgiiVande, med den likistämmighet � som nu i allmänhet äger rurn^ så inser man hvilken för- tjenst Leopold äger om modersmålets rättskriiiiing, i sitt slag en national-angelågenhet. *) Under detta senare lefnadsskifte strödde hans sångmö mera spsursamt sina bk>minor. De fram- kallades då merendels såsom uttryck af enskilda förbindelser, elle^* vid märkligare tidpunkter i det allmänna, Uand hvilka kuiide nämnas praktsån- gen "Det slutande århundradet — Den 26 janu- ari 1814" — och vid aftädiningen af den stod som egnades segraren vid Högland. **) Virginia och tTenne ypperliga tolkningar från främmande mästa- re, för skådebanan, hvari Leopold gaf mönster för det lättare samtalsspråket, tillhöra denna senare tid. ***)
- ) Se bilagan 5.
- ) Såsg vid aftäckningen af Karl Xlllrs bildstod.
- ) SoKDÉN, utgifvare af andra upplagan af Hammarskölds
- ) Såsg vid aftäckningen af Karl Xlllrs bildstod.
Svenska ViUerheten, yttrar derom: "Leopolds fortjenster om den komiska dialogen böra ej förtigas, dä de fleste, aom arbetat i detta slags vitterhet, antingen alltför mycket lå- tit Qettra sig af det högtidligai-e och allvarsammare skrift- språket, eller ock alltför sjelfsvåldigt begagnat sig af bvar- dagliga ord och talesätt." (s. 461.)
