— 196 — tagna system, och ansett henne jemförlig med Ra- ciNE^S och Voltaire's snilleverk, *) Hvad sota, jemte den fulländning Leopold skänkte sina stycken, för- tjenar efterföljd, är den blygsamhet, med hvilken han sjelf yttrar sig derom, och hvilken bort mil- dra hans motståndares bitterhet. Efter redogörelse för skådespelets plan, yttrar han : Sådan borde den, efter mitt omdöme, vara, för att kunna på teatern med fördel föreställas. Men att i ett oafbrutet na- turligt sammanhang, med ett alltid växande inter- esse och en verklig tragisk värdighet af styl ut- föra denna plan, det har varit, jag erkänner det, vida öfver medelmåttan af min uppfinningsgåfva, af min förmåga att måla passionerna, och af min skicklighet att böja språket, hvilket fortfar att un- der min hand röja ett motstånd, som jag, med allt bemödande, icke kunnat öfvervinna." Leopolds inflytande på vitterheten inskränkte sig ej till hans skrifter allena. Ingen svensk för- fettare torde verkat mer på audra. genom upplys- ningar, råd, vägledning, deltagande, uppmuntran. Han ägde ej blott snille, han ägde hjerta för kon- sten. Det gafs föga någon utmärkt författare på hans tid, som ej i detta fall ägde till honom stora förbindelser. Förstarne i snillets verld antvardade
•) Jfr Heimdall, den 14 november 1829.
