— 251 — man kunde draga i tvifyelsmål, om man nånsin genom dikt och machineri kan ersätta ett interesse, som brister i sjelfva handlingen" — helst (i afse- ende på det underbara) "förmodligen ingen, utom poeten, i hela denna sällsamma händelse blifvit varse Nordan, Ågir*), Afundsandan, med alla de öfriga gudomligheter, som regera detsamma. Men alla dessa inkast kunna nästan äfven så lätt be- svaras. Hvad gör Ulysses i Odysséen annat än tågar? Hvad är Eneas annat än en tågande hjelte? Det är icke vidden af dessa tåg, som bör komma i fråga; det är interesset deraf. Man tvistar för- gäfves öfver ämnets godhet, om poemet behagar, äfvensom ett ämne är förgäfves det bästa, när poeten saknar konsten att handtera det. — Frå- gan är icke: duger ämnet för detta poem, utan duger sjelfva poemet? Och duga: är det att be- haga? att interessera? att stundom upplyfta sin- net? Jag vet icke annat. Välan, då vågar jag till en början påstå, att Tåget öfver Balt räcker denna grad af fullkomlighet. Jag skulle härvid kanhända icke understödjas af Aristoteles och Batteux. Jag vet deras reglor, och jag vet att bokstafven dödar. Jag har inga underhållande episoder att uppvisa, ingen rikedom på lysande och starkt skuggade ka- rakterer, ingen oenighet emellan anförarne, ingen kärlekshandel, intet spel af passioner och anlägg-
- ) Gtllenbokg har förvandlat namnet till Åge^ förmodligen i
hans öra mer eufoniskt. Leopold har bibehållit det i granskningen. Då det synts oss förvillande, begagna vi den allmänt antagna benämningen.
