Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 35.djvu/356

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

— 362^ — obekant. Då de ord, hvarmed han helsades, säker- ligen med nöje åtcrläsas^ må de hår anföras: /*'Det land, som skänkt Creutz åt Sverige och vitterheten, har ej upphört att alstra berömda snillen. Ifrån ämnet för denna njss afhörda sång, intill för&ttaren deraf, har man sett dem, i en fortskyndad följd, antingen der uppstiga eller deri* från utgå, för att i smakens tempel, eller min- nets, intaga, bredvid hvarandra, alltid lika ut- märkta rum. Ifrån den aflägsna strand, der er besungne hjeltes röst först låtit höra ^ig, har, med lika lätt- het som hans^ er stämma Sugit öfver hafvet, och med samma behagens makt tillryckt sig hufvud- stadens uppmärksamhet Man har sett uppstå i vår vitterhet skapelser af ett nytt slag, alster af naturens lyckligaste enfald. Det har varit, nu en tafla ur sagoåldern, i hela sanningen af sin forn- enkl^ målningsart; nu en romantisk sorgescen; nu åter enkla drag af hjertat och lefnaden, ett löje af oskulden, en tår af medlidandet, ett joller af barnaglädjen, likasom fattade i flygten och hin- drade att försvinna. Åt ett i början halfgömdt namn, småningom närmare upptäckt af gissningen, men alltid åt blott ett namn, hafva de fleste af edra läsare hittills egnat deras aktning och deras förbindelser. Genom den nya lager, som ni; fä- stes vid detta namn, uppfylles i dag deras åter- stående önskan, och den röst, som tycktes vilja blott höras, förvandlas ändtligen till ett för ögat synligt föremål.