— 476 - FouQUÉ hette det, att han i sina höga hjeltedikter gifvit ämne till mången Don Quixote, utan att veta det.*) Om Schleglarne, att de visserligen sökt bemäktiga sig Lessings slagsvärd, men att August Wilhelms arm var för matt, och Fre- driks öga för skumt, att träffa rätt. All den be- gabbelse, som Schlegelianerna utgjutit öfver de gamla skalderna, i synnerhet de franska, kan ej jemföras med den, hvarmed Heine öfveröser deras hjeltar, främst August Wilhelm, om hvilken han t. ex. yttrar, att om han ej såg något poetiskt i Frankrike, var det lätt förklarligt, emedan han under sitt vistande der endast såg sig i spegeln. Den föryngringsdryck, som romantikerna njutit, för- menas hafva gjort dem till barn, b vilket påstås också händt den förträfflige Tieck, hvarför han sä- ges jollra idel barnsagor. Deras parnass liknas vid Charenton, med den skilnad, att den fransyska galenskapen aldrig varit så djup som den tyska, i hvilken det, enligt Polonii anmärkning, är me- tod. Slutligen beskylles den nya romantiken vara beslöjad jesuitism. **) I öfrigt efterger det unga Tysklands sjelfbeprisning icke den nya skolans. En af det förras författare stälde genast Börne vid sidan af Goethe , med dessa ord : "Gegenwärtig zählt Goethe noch mehr Gläubige, als Börne; wem der Sieg verbleiben wird, muss die Zukunft leh-
- ) Om hans berömde Sigurd der Schlangentödter j^ttrar Hei-
ne: "Er hat so viel Muth wie hundert Löwen, und so viel Verstand wie zwei Eseln."
- ) Heine, Die romarUische Schule.
