Sida:Svenska Folktyper (Lundborg 1919).pdf/13

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
10
ORIENTERANDE ÖVERSIKT

förekomma icke sällan även hos oss. En dylik finne är kortväxt, satt och grovt byggd. Han är blond, i regel ljusögd, håret är rakt och strävt, hyn ljus, ofta något grådaskig; huvudet kort och tämligen brett liksom ansiktet. Detta får ett fyrkantigt utseende, därigenom att kindpartierna äro breda ända ned till underkäksvinklarna. Näsan är rätt klumpig med konkav näsrygg (uppnäsa). Fig. 4 visar oss en finne av denna typ. Fig. 5 återger en »finska» i Norrbotten.

Karelare, savolaxare, estländare m. fl. finska stammar avvika mer eller mindre från den nu skildrade typen, ehuru de alla ha vissa drag gemensamma. Att här ingå på dessa olikheter, är ej rätta platsen.

Lapparna, som i Sverige räkna något mer än 7,000 personer, äro olika både svenskar och finnar. Lappen är lågväxt; håret mörkt, oftast svart eller svartbrunt, stripigt; skäggväxten klen; ögonen bruna; hyn med dragning i gult; skallen kort; ansiktet brett och kort, med utstående okbågspartier och liten underkäke; näsan ofta konkav. Fig. 6 återger en ung, typisk lapska från Norrbotten. Bland lapparna förekomma icke sällan blandtyper, som tyda på, att de upptagit både svenskt och finskt blod.

DIAGRAM RÖRANDE FÖRDELNINGEN AV OLIKA ÖGONFÄRGER

bland olika rasgrupper i sverige.

Undersökningarna, utförda av H. Lundborg, omfatta alla personer, av olika kön och i samtliga åldrar, levande på ett visst område.