326
Fru Lotta. Hvad felas honom? — Grefve, grefve ...
Grefve Hurtig. Åh, min skönaste fru, fägnaden att se er betog mig så ... så ... (Kastar emellertid oförmärkt ögonen till fröken Stadig.) Men à propos, jag skall säga er en lustig passage: tänk, min gunstiga fru, jag hafver nu den äran här presentera i denna helt och hållet svenska kavaljeren tillika min kusin och rival. Han har haft det nöjet att se er en gång i en visit, säger han. I har segrat öfver honom, utan att I det vet; han har, stackars gosse, länge sökt tillfälle att få berätta er sådant, och jag är så charitable att nu förskaffa honom detsamma.
Fru Lotta. Min sann, grefve ...
Grefve Hurtig. Han ser enfaldig och blyg ut; men de säga, att i stillaste vatten gå tjockaste fiskarne. Han är med allt det mycket farlig, mycket farlig; han har, på min ära, hotat att vilja sticka ut mig hos er. Tänk, min fru, är jag icke uti stor fara? Ha ha ...
Fru Lotta. Allt skämt är inte anständigt, grefve. Vet, att ert går nu för långt.
Baron Stadig. Min nådiga fru, hans skämt går ut på mig, jag har den förtjent, och han säger rena sanningen under sitt löje. Jag har inte kunnat dölja mina hjertans tankar, jag har bekant för honom, det jag aldrig sett något så fullkomligt som er person, och han har hört både min förundran och harm, då han berättade sig hafva den lyckan att vara älskad af er.
Fru Lotta. Hvad, grefve, törs I?
Grefve Hurtig. Ej, hvad är det mer? I är ett förnämt fruntimmer, jag är ej af ringare härkomst; I är rik, jag är förmögen; I är enka, jag är ungkarl; I är nitton år gammal, jag har just fylt mina fyra och tjugu; I är skön, jag är angenäm. (Vänder sig till spegeln och beser sig sjelf samt lagar sin toupet till rätta.) Vi äro skapade för hvarandra, vi älska hvarandra; hvarföre skall allt sådant hållas hemligt?
Fru Lotta. Gör er inte så säker, grefve Hurtig: fruntimmer är föränderligt, och om det så vore, att jag hade någon god tanke för er, vill jag inte att det just skall blåsas ut[1] heller. Jag älskar tystlåtenhet.
Grefve Hurtig. Ej, min fru, hvad nämnde I der? Tystlåtenhet? Fy, hvad för osmaklig ragôut gör den och kärlek tillhopa!
- ↑ Blåsa ut = trumpeta ut.
