Hoppa till innehållet

Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne12sven).pdf/14

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
6

Frih. O. Hermelin från Örebro yrkade äfven att skollärarne skulle undervisas, och att frågformulär borde utfärdas, något som af andra talare upplystes redan vara gjordt, i sammanhang hvarmed till deltagarne utdelades den utgifna lilla skriften om föreningens uppkomst, stadgar och frågformulär.

Musei-intendenten M. Lagerberg från Göteborg påpekade den omätliga nytta i alla riktningar, som rikhaltiga och väl ordnade samlingar af fornföremål och kulturhistoriska saker medföra, och yrkade fördenskull att Svenska Fornminnesföreningen borde hafva denna angelägenhet i åtanke.

Amanuensen C. Eichhorn från Stockholm sammanfattade en del af yttrandena på det sätt, att mötet skulle uttala sin önskan, det Svenska Fornminnesföreningen borde arbeta på bildandet af nya fornminnesföreningar i de landskap, som hittills ej ega sådana, och att så väl dessa föreningar som de förut befintliga måtte, så vidt deras stadgar och andra förhållanden medgifva, sluta sig till Svenska Formninnesföreningen och göra hennes tidskrift till gemensamt organ för sina meddelanden och uppsatser.

För öfrigt betonades af artisten N. M. Mandelgren från Stockholm samt flere talare vigten af att snart göra något för våra gamla öfverlemningars upptecknande och fornminnesmärkenas bevarande, emedan den allt mer framträngande nya bildningen lätt kan uppträda fiendtligt mot den förra.

Mötet beslöt, med anledning af denna punkt i öfverläggningsämnena, att uttala den önskan, att fornminnesföreningar måtte bilda sig i de landskap, der sådana icke finnas; att de måtte sätta sig i förbindelse med Svenska Fornminnesföreningen och i hennes blifvande tidskrift lemna meddelanden om sina arbeten och förhandlingar; samt att samlingar af fornsaker och konstföremål måtte anläggas i landsorterna.